torsdag 7 augusti 2014

Lilla Sur

 
Min dröm om ett litet Surdegsbageri har jag ju jobbat med i 2 år snart.
 Från att ha trott att det varit helt omöjligt till att nu faktiskt tro att det är möjligt.
"Dream Big or go Home".

Nu är åtminstone bolaget startat efter att ha satt både hus och hem i pant.

Min underbara Sambo råkar även vara en utav världens bästa Designers och har varit mitt konstanta bollplank och även ritat logotypen.

Jag är såååååå nöjd med hur den blev!

För ca 8 månader sedan började jag bolla fram namnet. Det satt lappar överallt i hemmet, i köket, på toaletten, dom bytte ordning hej vilt och det kastades och skrevs nya.

Men så en dag klickade det till i mitt huvud.

När jag varit på kurs med Sebastien Boudet så pratade vi mycket i generella termer om vad mat, bröd och surdeg egentligen är för någonting.

Sebastien berättade om att han när han flyttade till Sverige blev så förvånad och ledsen när han förstod att ordet "Sur" var konstant förknippat med någonting negativt. -"Fan va sur jag är", -"Usch va surt", -"Det pissar ute jag blir dyngsur" etc. Till och med ordet surdeg var synonymt med en tråkigt uppgift, något som aldrig blir klart...

Vi skrattade lite åt det och vi tyckte ju alla att det var olyckligt att det var så.

Nu när jag grubblade på namn på min framtida rörelse så kom jag ihåg den här diskussionen.
Jag kände direkt att jag ville stjäla tillbaka ordet Sur och fylla det med positiva laddningar istället!
Jag hoppas att kidsen också är med o snor tillbaks ordet så att man kanske använder det som en positiv förstärkning i framtiden.
Så att istället för att säga "fan va grymt!" eller "fan va fett!" så säger man "fan va surt!".  Då har jag åtminstone, oavsett hur det går med mina drömmar lyckats med något.

Så jag ville absolut ha med ordet i namnet.
Drömmen är ju att det skall vara ett litet hantverksbageri i Kålltorp så vad var bättre än "Lilla Sur" ?

Cirkeln symboliserar det eviga kretsloppet, men även pånyttfödelse. De lite suddiga/smetiga konturerna skulle i princip kunna vara ritade med en klutt surdeg. Det lite naiva veteaxet i slutet på cirkeln är såklart en återkoppling till grödan, fröet och mjölet.

Som sagt jag är överlycklig över hur bra den blev och hur väl Jenny kunde läsa mina tankar och förstå vad jag ville ha fram, gud skall veta att när jag är i en kreativ process är jag inte alltid den lättaste att samarbeta med. Stort Tack min Älskade!

Håll nu tummarna för att de sista pusselbitarna i det här projektet faller på plats.
Snart kommer det att hända mycket roliga saker och förhoppningsvis kommer den nya hemsidan upp framöver med mer information.

Sist men inte minst tack till ALLA ER! Ni som skriver till mig, hejjar på mig på FB o Insta. Jag känner er energi och man blir rörd över att så många vill att det skall gå bra för en. Det betyder verkligen mycket för mig. Jag tror inte jag hade kommit hit jag är idag utan er.

Tack.

Full fart framåt!
//Andy

torsdag 10 juli 2014

En kärleksfull tanke.




Idag är det 502 dagar sedan mitt liv vändes upp och ned. Inte bara mitt. 
Vårt.
Du blev sjuk.
Den människa jag älskar mest på denna jord blev helt plötsligt hämtad med Ambulans.
Mitt i natten. 
Jag trodde du skulle dö. 

Allvarligt sjuk. Inlagd.
Undersökningar efter undersökningar. Inga svar.

Ett bludder. Dagarna går ihop, läkarna, telefonsamtalen.

Tidigare samma dag kom du hem med en present till mig; en baksten.

Jag vet inte om det var ödets ironi eller helt enkelt ett tecken från någon högre makt.
Men Surdegen räddade mig.

Att alltid vara stark, att ha koll på allt medans du tog dina vacklande steg tillbaka till livet.
Bröden, degarna och det ofantliga knådandet fick mig att hålla ena näsborren över vattenytan.
För varje bubblande bakterie fick jag ett andetag.

Jag räknade ut att jag under den här tiden bakat över 800st bröd som jag skänkt bort och bjudit människor jag tycker om på.

Jag bestämde mig nästan med en gång.
Kärleken skulle vinna. Livet skulle vinna!
Ingenting skulle kunna besegra oss. 

Jag bakade mig fri på din baksten.
Dag och natt. Tisdag som Lördag.
Grannar, vänner, främlingar. Alla fick bröd.
Och för varje leende jag fick tillbaka så fick jag styrka.
Styrka att orka en vara vaken natt till.

Nu när marken är stadigare under dina fötter slänger jag mig ut för klippkanten.

Säger upp mig från fast arbete, trygghet.
Kanske är det mitt livs mest korkade beslut.

Men eftersom jag hela tiden påminns om att det inte finns något som heter trygghet så måste jag göra det.

Det finns bara ett liv.
En vilja att ge.
Kärlek.

Frön som sås, skördas och mals. 

Nu vill jag att  hela världen skall får smaka mitt bröd!
Ni får gärna hjälpa mig, på alla de sätt ni kan.

Det krävs inte särskilt mycket egentligen. 

En kärleksfull tanke räcker.

Nu åker vi!

Kram.
//Andy

tisdag 11 mars 2014

I brist på annat.

I brist på annat så lägger jag ut en länk som du kan klicka på där du hittar mig oftast nu för tiden.

Just nu så är jag inne i en period där jag inte hinner blogga så mycket, men jag svarar ju som vanligt alltid på ALLA mail.

Här hittar du mig oftast nu för tiden.

Ha en fin kväll !
//
Andy

lördag 1 februari 2014

En typiskt ledig dag.

God Morgon därute. 

Tänkte dela med mig lite hur en ledig dag kan se ut för mig. Jag vaknade kl 6. Ja, jag vet det e sjukt eller hur ? 
Älskar att smyga upp medans Sambon sover. Mata katterna, koka kaffe. Snön yr utanför fönstret. 
Sen fyller jag min stora termosmugg och går till "Lokalen". 

Det är skönt att komma in o sätta på elelementet, behålla mössan på, sätta på radion. Jag har alltid sedan barnsben älskat dom tidiga mornarna. Jag vet inte vad det är? Nu när jag blivit lite äldre funderar jag ibland över den filosofiska meningen av det? Om det är att något är i begynnelsen, dom oändliga möjligheterna, födelse? Pånyttfödelse?
Äsch jag vet inte. Förmodligen är det nog helt enkelt känslan av att vara först. 

När jag öppnar kylen i lokalen så är spänningen stor för att se hur den stora plastbacken med gårdagens Levaindeg mår. Jorå, den ser spänstig o fin ut. Dubblat sig bra efter gårdagens tre vikningar. Det är Sebastiens grundrecept på levain jag använt. Nu har jag testat den flera gånger å den e riktigt bra. Jag har dock matat den efter varje användning. Jag vet inte om man kan göra så, men för mig har det funkat bra. 

Degen känns igenom och formas till en stor boll som får vila under en handduk medans jag (efter att ha vägt den) sätter mig o räknar på degämnen. Det får bli en "stor" limpa på ca 1000gr som skall få kalljäsa 6-12h ytterligare och 6st frukostbröd med solrosfrön o parmesan ca 200gr styck. 

När alla bestyr är klara. Tar jag plåten med mig hem. Tänder massa ljus. Sätter på ugnen. Tar en kopp kaffe till. 
Nu ska frukostfrallorna jäsa 1h. 

Rejjan kommer sakta masande med en saktaviftandes svans. Jag vet inte vad som gör henne så glad denna morgon. Men hon får några korvbitarfrån kylen ändå. 
Katten Ingo brottas i något som ser ut som en dödsmatch med ett av mattes hårband. 

Klockan är bara lite över halv åtta. 
Jag har redan hunnit med massor. 
Snön yr utanför fönstret. 
Jag lyssnar på Ring så spelar vi. 
Tar en kopp kaffe till. 

Sambon sover tungt. 

Jag är varm i bröstet. 
Vi är friska. 

Det här blir ett bra år. 

//andy. 

lördag 21 december 2013

God jul !


Skriver ett inlägg för att önska alla er en riktigt God Jul!

Och jag menar det verkligen. Ni kommer kanske ihåg att jag för ett tag sedan visade ett brev som jag fått från en läsare? Det här är mitt brev till er. 

Även om jag inte skriver här så ofta som tidigare så innebär inte det att jag inte har koll. Jag läser alla brev och kommentarer och svarar alltid. Era rader, kommentarer, tips och positiva tillrop betyder mer än vad ni anar. 

Det är ibland det som får mig att orka. 
Några av er har jag fått möjlighet att träffa. Några har blivit mina vänner. 

Jag har fått många brev om hur min sida inspirerat och hur gott något recept har varit, men det är NI som håller MINA drömmar vid liv. 

Maten har under lång, lång tid varit en stor del av mitt liv. 
Nu har även den här bloggen blivit det och så även alla ni som läser den. 

Vi människor skapas på nytt hela tiden i varandras spegelbilder. 
Miraklet på den jorden är att sträcka ut en hand, 
och att få en hand i sin. 

En bit bröd. 
En rykande tallrik soppa. 
Ett leende. 
Det behöver inte vara svårare än så. 

Så från botten av mitt hjärta:
Tack! 
Tack för att ni hänger här med mig. 

Jag sträcker ut min hand. 

God Jul!
//
Andy






onsdag 20 november 2013

Höstens Godaste Äppelkaka




Eftersom jag fått ett önskemål om Receptet på min fabulösa äppelkaka så kommer det här såklart!
Det enda trixiga är att inte ta en för stor ugnsform så du ändå får lite höjd på kakan.

Du behöver:

ca 4st fina äpplen.
3 ekologiska ägg.
120gr smör.
3,5 dl socker.
1,5 dl grädde.
4,5 dl vetemjöl.
2,5 tsk bakpulver.
1-2 msk Kanel.
1 msk malen Kardemumma.
1-2 msk Strösocker.
1 msk Muscovadosocker.
1-2 tsk Bourbon.

Smält smöret och tillsätt grädden. Sockret och äggen vispar du kraftigt med en elvisp till bra skum/fluff.
Skala och tärna äpplena. Skär i tärningar. Blanda dom med kardemumma, strösocker, kanel och muscovado i en skål eller djup tallrik. Låt dom marinera där medans du blandar ihop smeten.

Blanda mjöl och bakpulver i en stor bunke. Tillsätt Whiskyn i grädd/smör blandningen och vispa sedan ner den blandningen i äggmixen. Tillsätt sedan denna blandning till mjölet och vispa till du fått en klumpfri smet.

Häll smeten i en smörad och bröad form och peta ner dina marinerade äpplen efter tycke och smak. Jag tycker oftast det ser nästan för mycket ut men i slutändan tänker jag alltid att jag borde tagit mer äpplen. Men det är ju en smaksak såklart.

Grädda i 200gr ugn ca 40min.
Pudra med florsocker när kakan kallnat.

Så där.
Där satt den.
Lycka till!

//Andy



lördag 9 november 2013

Vegetarisk Lchf och konstant rörelse.



Igår ville jag överraska min älskade Sambo med något som hon gillar. Inte helt enkelt med Vegetarisk LCHF. Efter en stunds funderande så skred jag till verket. Jag kokade Broccoli, lite rotselleri och blomkål som jag skurit ner i mindre bitar/buketter i saltat vatten. Inte för länge men så det ändå blev lite motstånd i grönsakerna åtminstone tillräckligt för att mosa dom med en gaffel tillsamans med en matsked av kokvattnet.

Jag blandade creme fraische och philladelpiaost ca 50/50 och en skvätt grädde. I kylen hade jag massa goda "slatt bitar" ost. Gruyere, pecorilla, lagrad herrgård. Dessa fick gå på rivjärnet och blev nog säkert 5dl ! Osten blandades med röran innan till en härlig massa som kryddades upp med vitpeppar, salt, chili, basilika och svartpeppar.


Grönsaksmoset hamnade i en rejält smörad form och ostblandningen breddes ovanpå tillsamans med ytterligare en skvätt grädde för att få ytterligare riven ost ovanpå sig. Detta måste ju vara det ultimata receptet för er som gillar lchf`? En halvan fick dessutom ett lager skivad vegansk pepperonikorv under ostlagret. 20 min i 225gr och det blev verkligen en supersmarrig gratäng!
Dåligt med hyggliga bilder bara...


Bakandet pågår för fullt. Det blir surdegsbröd var och varannan dag. Det som är bra med att baka ofta är att surdegarna håller sig friska och fina och ger bra jäsresultat.


Superlativen haglar överallt där brödet far fram och jag inser mer och mer hur uruselt ALLT bröd på marknaden är. Min Mamma som har diabetes får numera bröd av mig och hon känner verkligen enorm skillnad på sitt blodsocker och sitt välbefinnande. Precis som mina kollegor i verkstan så säger hon precis samma sak; man blir mätt av en smörgås. Något som tidigare inte hände.
Det är så vansinnigt roligt att baka bröd och jag har verkligen torskat dit ordentligt. Förra helgen köpte jag Sebastien Boudets bok, mest på skoj eftersom jag inte är någon "recept kille" vare sig det gäller bröd eller mat.



Jag provade att baka hans signaturbröd Pavé. Gjorde en dubbel sats till två bröd.
Dock blev jag lite besviken på hur det jäste i ugnen. Det blev inte så högt och grandiost som jag hade förväntat mig. Men det blev verkligen en stort bröd!

När jag nästa morgon skar upp det visade det sig att det var helt perfekt! Smaken av surdeg var fantastisk. Men tre dagars momentet tycker jag var lite jobbigt. Jag har även införskaffat boken Bakverkstan från Eldrimner. Den boken verkligen älskar jag. Konkreta recept och räknade både för små och stora satser och lättfattlig och pedagogiskt skriven. För hemmabakare som verkligen vill "plugga" o lära sig mer så rekomenderar jag starkt den här boken.


Testade receptet på deras Bondbröd (som tyvärr innehöll lite jäst) och det blev superbra. De varianter där jag testat Levain och fördegar tycker jag hittills blivit överlägsna i resultat så det är något jag kommer att exprimentera mer med framöver.

Ni som saknar mina Köttinlägg. Misströsta inte. Jag gjorde en makalös ryggbiff häromdagen och äter verkligen fortfarande mycket kött, burgare och smält ost!

På tal om smält ost? Nämnde jag den Franska osten Mont D´or som man lägger i ugnen 225gr i 20 min? Något så ljuvligt! Servera med kokt broccoli och lite bröd och olivolja för ett kontinentalt kvällsmål. Magnefikt! Och även om jag inte gillar rödvin så kan jag tänka mig att ett glas hade varit otroligt smakfullt till detta. Denna ost ska ni testa!


Rejjan har varit på ett toppenhumör sista veckan. Så himla glad och sprallig. Jag tror hon gillar Hösten. Hon har varit med mig nere i "Bageri verkstan" och busat runt i mjölet och sjungit med till popdängorna på P3. Sen gillar hon jästider och gräddningstider då man kan ligga med husse och vila på soffan såklart. Numera kommer Tiva också smygande och lägger sig med oss och alla kan vila medans Ingo har fullt upp med att gräva ut saker ur skåpen.


En sak som jag är väldigt glad över är mitt beslut att sluta röka. Det har nu gått sju veckor och jag har hållt mig helt rökfri. Så förbannat skönt. Först tänkte jag prova laserterapi men när jag tänkte efter så insåg jag att allt sitter i huvudet och jag har klarat det förut och många svårare saker än så. Så det var bara att göra. Det har som sagt gått fantastiskt bra. Jag ger mig själv en klapp på axeln.

Jag skulle ljuga om jag sa att det inte kändes som att stå i en orkan just nu. Men jag lever efter det Amerikanska mottot: When the going gets tough, the tough gets going.

Konstant rörelse är ett sätt att överleva.

Rörigt inlägg? Ja kanske det.
Men det är trots allt väldigt tidig Lördagsmorgon och jag låter tankarna flyga fritt.
Jag skulle gärna skriva en stund till men kaffebryggaren morrar i köket att den är klar och Rejjan vill bli kliad på magen.

Ha en bra helg alla ni därute.
Tack för att ni läser och alla uppmuntrande tillrop på Instagram.

Kram
//Andy